Saigon igen
Eftersom vi lämnade ön några dagar tidigare än planerat fick vi två extra dagar i Saigon. Vi hade bokat ett nytt hostel som hette My My Arthouse vilket var ett ganska rörigt ställe med renovering och förvirrade ägare, inget att rekommendera med andra ord.
Vi började dagen med en tur till Reunification Palace vilket är det ställe där presidenten bodde under Vietnamkriget och där Sydvietnam lämnade över makten vid krigets slut 1975. Vi tittade också på Notre Dame som är ett arv från fransmännen som var kolonialherrar i Vietnamn från 1859 till mitten av 50-talet. Fransmännen, som kallade sina kolonier i Sydostasien Indochina, har även lämnat efter sig en hel del byggnader i centrala Saigon av Europeisk stil.
Nästa stopp blev krigsmuséet som var en ganska makaber uppvisning av Vietnams historia som i stora delar är drabbad av krig och förtryck. På kvällen tog vi en tur till Apocalypse now som är en klassisk klubb i Saigon som är ett tillhåll för västerlänningar och vietnamesiska glädjeflickor, ungefär som Suzie Wong i Peking.
I Saigon finns det inte så jättemycket att se utan det är mer ett stopp på resan till andra destinationer. 3 dagar är lagom och då gör man utflykter till tunnlarna och Mekong två dagar. En dag är tillräckligt för att se staden.
Vårt flyg tillbaka till Peking gick 3.40 och när vi kom till flygplatsen märkte vi att planet hade en mellanlandning i Nanning (stad i södra Kina) vilket inte var helt uppskattat men det funkade ändå i slutändan ganska bra och vi landade klockan 11.00 tillbaka i ett höstligt Peking.
På kvällen var det Sverige-Danmark i den viktigaste fotbollsmatchen på länge och vi var på the Den och såg den. Ett danskställe där det var ca 80% danskar och det slutade på värsta möjliga sätt och det kommer ta lång tid att komma över det...




Vi började dagen med en tur till Reunification Palace vilket är det ställe där presidenten bodde under Vietnamkriget och där Sydvietnam lämnade över makten vid krigets slut 1975. Vi tittade också på Notre Dame som är ett arv från fransmännen som var kolonialherrar i Vietnamn från 1859 till mitten av 50-talet. Fransmännen, som kallade sina kolonier i Sydostasien Indochina, har även lämnat efter sig en hel del byggnader i centrala Saigon av Europeisk stil.
Nästa stopp blev krigsmuséet som var en ganska makaber uppvisning av Vietnams historia som i stora delar är drabbad av krig och förtryck. På kvällen tog vi en tur till Apocalypse now som är en klassisk klubb i Saigon som är ett tillhåll för västerlänningar och vietnamesiska glädjeflickor, ungefär som Suzie Wong i Peking.
I Saigon finns det inte så jättemycket att se utan det är mer ett stopp på resan till andra destinationer. 3 dagar är lagom och då gör man utflykter till tunnlarna och Mekong två dagar. En dag är tillräckligt för att se staden.
Vårt flyg tillbaka till Peking gick 3.40 och när vi kom till flygplatsen märkte vi att planet hade en mellanlandning i Nanning (stad i södra Kina) vilket inte var helt uppskattat men det funkade ändå i slutändan ganska bra och vi landade klockan 11.00 tillbaka i ett höstligt Peking.
På kvällen var det Sverige-Danmark i den viktigaste fotbollsmatchen på länge och vi var på the Den och såg den. Ett danskställe där det var ca 80% danskar och det slutade på värsta möjliga sätt och det kommer ta lång tid att komma över det...
Vårt rum på My My Arthouse
Reunification Palace
EM framför City hall
Vi köpte även en custom-made tavla som är 1,20 x 1,20 för 500 sek.Tavlan var beställd av någon annan men vi fick köpa den eftersom vi skulle åka hem dagen efter. Den var fortfarande inte helt torr när vi hämtade den ;)